Är det bara jag som låter mitt humör styras efter vad vågen visar?! Morgnar som denna då jag ställer mig på vågen och den envist fortsätter lägga till fler och fler gram, får jag nästan panik! Varför kan den inte troget visa en och samma vikt varje morgon och bevisa att mina numera ovanligt sunda matvanor och all denna motion som jag utsätter min stackars kropp för har någon mening?
Istället tar den luften ur mig, den där hemska lilla vidriga plexiglasanordningen på golvet i sovrummet som glatt räknar upp kilo efter kilo. Jag hatar att dessa kilon nu för tiden tycks komma krypande bara man tittar åt en glass…!
Jag vet att det finns de som nu himlar med ögonen och tycker att jag är urfånig för nej, jag väger inte 100 kg. Och älskade G menar att något extra kilo bara är klädsamt för det ger mig litet rundare former men det sitter i mitt huvud.
Jag har kämpat för att hålla min vikt och haft viktnoja sedan jag var 14 år och åkte på en 4 veckors språkresa till England. När jag kom hem igen kände mina nära och kära knappt igen mig. Jag hade blivit tonåring med allt vad det innebär och såg inte längre ut som ett benrangel…
När jag skriver kämpa menar jag inte i motionsspåren (det är något helt nytt för mig!) utan genom ett konstant lågt energiintag. Jag är så himla trött på att räkna kalorier och hoppa över måltider för att jag ätit något onyttigt. Att aldrig kunna njuta av en pizza utan att drabbas av dåligt samvete. Att alltid tacka nej till fikabröd…
Och nu tycks inte heller det fungera – varken en sund kost eller motion! Vad är det som händer!?
All träning med långa springpass har bara resulterat i att jag går runt med ständig träningsverk… Jo, jag vet att håller jag bara ut så får jag åtminstone starkare muskler en dag! Men jag känner mig besviken, ledsen och irriterad över det uteblivna resultatet så just idag är det litet svårare att le än andra dagar… 😦
”But when the going gets tough – the tough gets going”!
Jävlar vad snabbt jag ska ta mig runt det backiga 1-mils spåret i Ursvik ikväll! Och sen ska jag unna mig en stor smarrig glass, oavsett vad den där osympatiska vågen visar! 😉
10 tankar om “Jag är osams med min våg”
PIa
Som sagt, muskler väger mer än fett… Jag tror inte heller egentligen på att väga sig för ofta, men jag gör lika dant… man blir lite fixerad… Men efter min sommar-förkylning så har vikten gått ner lite för mycket, så nu kämpar jag åt andra hållet, men vill inte heller ”äta upp mig” på skräpmat… Jaja, som sagt, ”lite hull” som ger ”lite mjuka former”, jag tror att det ser sundare ut än inget ”kött på benen” alls… Det sägs att det är bättre att mäta midjemåttet, än att ständigt väga sig… En tjej bör inte ha över 80 cm… Prova! Kram på dig! Pia
GillaGilla
BautaWitch
Litet hull ser absolut sundare ut! Det kan jag absolut se på andra! Kvinnor i vår ålder som är beniga ser ju dessutom äldre ut än vad de är. Det finns heller inget att ta av om de blir sjuka på äldre dagar… Jag bara önskar att jag vore nöjd med mig själv med litet hull! Hur kommer jag dit?!
Hoppas du snart blir helt återställd! Kram ❤
GillaGilla
anna
Håller helt med Joanna och Linda. Vågen ska INTE tala om för dig hur du ska må, utan det är DU själv som bestämmer det. Du tränar mer nu (alltså mer muskler väger mer än fett), och mer muskler ökar förbränningen, jippi!!! Om du promt måste väga dig, gör det högst en gång/månad. Njut av livet som är här och nu och var rädd om dig! Kram
GillaGilla
BautaWitch
Gulliga Anna, jag VET att det eg är jag som bestämmer men min känslomässiga sida tar alltid överhanden eftersom hjärtat är chef över hjärnan hos mig! PÅ gott och ont! 😉 Men det där med att faktiskt ställa undan vågen och vägra fokusera så mycket på vikt, vore jätteskönt! Det skulle garanterat göra det lättare att le om morgnarna…
GillaGilla
Lotta
Älskade Åsa – så lika problem vi har! Det är bara att kämpa på… Och du vi kan ju alltid skylla på att det är åska på gång….! Ja, ja lite långsökt kanske att kroppen skulle samla vätska inför åskväder o dyl. – är mästare på undanflykter.. Jag tycker absolut att du ska springa dig toksvettig och sedan mumsa på den absolut smarrigaste glassen du hittar! Kramis
GillaGilla
BautaWitch
Nej du goa Lotta, jag köper inte undanflykter i det här läget – jag behöver en vettig förklaring! Blir så frustrerad för det är orättvist som bara den när man verkligen ger sitt allt och ändå inte lyckas nå något resultat. 😦
GillaGilla
Linda
Men du! Skit i vågen…. Kasta ut den!! Jag har inte ens någon våg! Du ser toppen ut, du motionerar, äter sunt och säkert lite osunt ibland, lever ett kärleksfullt liv, skapar massa muskler och det väger!!! Njut av livet för att du mår bra & sluta grubbla😉vi ses om en vecka! Kram på dig
GillaGilla
BautaWitch
Vackra Linda, tack för pepp! Och du har självklart rätt, istället för att fokusera på detta borde jag glädjas åt allt det som glimrar i mitt liv! Vad gör väl ett extra kilo egentligen…?? Hm… Nåväl, jag ska åtminstone ställa in vågen i garderoben och kanske, kanske jag kan lyckas förtränga den och allt den står för. 😉
GillaGilla
Joanna
Åsa, du är vacker och härlig! Släng vågen på tippen och njut av livet istället.
GillaGilla
BautaWitch
😀 Söta Joanna! Bra tips! Men jag tänker inte ge upp än. Det måste gå att kombinera – att med hjälp av motion hålla vikten samtidigt som man unnar sig att njuta av livet på alla sätt! Kram
GillaGilla