Vi har en helt underbar röd katt i vår familj, vid namn Findus Zlatan. Av någon konstig anledning har han dock fått smeknamnet Firre. Ett smeknamn som varken är särskilt gulligt eller coolt, vilket var kriterierna när vi bestämde vad han skulle heta, då för drygt 3 1/2 år sedan.
Firre är en stor och tjock innekatt som sover och äter mest hela dagarna. De första åren var en ganska tråkig katt som sprang och gömde sig så snart man ville klappa på honom. Till allas besvikelse var han inte alls den där tillgivna gosiga katten som vi hade tänkt oss.
Så en regnig sommardag, då ingen av oss var hemma förändrades allt. Kastvindar slog upp köksfönstret som vi lämnat på glänt och Firre ser sin chans till äventyr och kastar sig ut – från 3e våningen, rakt ner i asfalten på trottoaren nedanför.
När vi kommer hem och inte hittar honom förstår vi genast vad som måste ha hänt. Regnet öser ner när vi beger oss ut för att leta efter honom. Det finns ett litet buskage, ca 50 meter från vår port. G visslar för att kalla på honom, precis sådär som han gör när han fyllt på mat och plötsligt hör vi ett svagt mjauande från en av buskarna. Där ligger han, alldeles genomblöt, tufsig och rädd. Och han är helt oskadd! Fantastiskt! Den katten har en skyddsängel…!
Efter den dagen, bytte Firre personlighet. Idag är han den allra gosigaste katt man kan tänka sig. Vad vi än gör så vill han vara med. Han hoppar gärna upp i soffan och lägger sig bredvid oss. Varje natt sover han i min fotända och på morgonen då min väckarklocka ringer, kommer han alltid och lägger sig på min mage för att bli kelad med en stund.
BautaWitch 