t-shirt | BautaWitch

Etikett: t-shirt

Vissa volanger passar inte mig!

Publicerat kl. 15:19 av BautaWitch

Maj 14

Om du funderar på vad man kan göra för att

må riktigt dåligt en hel dag
få en otrolig motivation

så kan jag berätta vad jag gjorde igår! 🙄

Jag plockade fram mina vita jeans som hängt långt in i garderoben under vintern. När jag skulle dra på mig dem fick jag lov att lägga mig på sängen för att kunna stänga dem. De är nytvättade, bortförklarade jag det med… Men de tänjde aldrig ut sig under dagen. 😯 Istället så kände jag hur linningen skar in i höfterna och magen precis hela tiden. Hela dagen påminde det mig om att jag inte längre kan blunda för att jag lagt på mig ett par kilo sedan förra sommaren…

Visst vore det skönt att kalla valkarna för volanger, acceptera dem, köpa byxor en storlek större, och gilla sig själv ändå! Att tycka om sin kropp figur och form oavsett! Jag tittar på mina medsystrar och tycker att de är vackra om de så väger 50 kg eller 100 kg..

…MEN jag avskyr mig själv när inte kläderna sitter så som jag önskar. Jag störs något oerhört av det! Jag behöver kunna stänga mina vita jeans och känna mig bekväm i dem. Jag vill verkligen kunna ligga på en strand i sommar, i bikini utan att helst vilja gömma mig i en oversized t-shirt.

DET fick det mig att ställa väckarklockan på 6 i morse, bara för att hinna ut och springa mina 5 km redan innan jobbet… 😉

✿ BautaWitch ✿ Åsa Bautovic ✿

Publicerat i Kärlek & känslor, Mat & hälsa | Märkt acceptera, avsky, bekväm, berätta, bikini, bortförklara, figur, form, garderob, gömma mig, kilo, kläder, må dåligt, medsystrar, motivation, nytvättade, olika, oversized, saknas, säng, stänga, storlek, strand, t-shirt, tänka, tycka, valkar, vara, väckarklockan, vita jeans, volanger

En modern romantisk saga

Publicerat kl. 07:58 av BautaWitch

Aug 27

Det var en gång…

Efter att inte ha haft någon ork att springa i veckan då jag jobbat sent varenda kväll, var det äntligen dags att följa med G till Ursvik för att springa milen igår. Det började hur bra som helst! Det kändes ovanligt lätt att springa och det var otroligt vackert i skogen.

Så började det regna litet grand. Det gör mig faktiskt ingenting. Nästan hellre mulet och litet duggregn än stekande sol just när jag springer. Jag kom 7 km, sen öppnade sig himlen och regnet fullständigt forsade ner. Jag oroade mig för min älskade iPhone som jag hade på armen i mitt sportarmband. Det är inte direkt vattentätt. Jag slet av mig det och stoppade det i bh:n men efter ytterligare en km var den också helt genomblöt. Vad gör man då?

Jag ställde mig under ett träd för att vänta in bättre väder men även där strilade regnet ner. Jag fick helt enkelt lov att förvara sportarmband och iPhonen i trosorna, det enda torra plagget på min kropp … Sen hade jag 2 val – skratta åt hela situationen eller börja gråta för att min iPhone säkert skulle att bli vattenskadad?

Jag står där och huttrar, dyngsur under trädet då jag ser någon i en vit t-shirt jag känner igen komma springande mot mig i spåret. G springer milen på under en timme och hade hunnit i mål. Eftersom han känner mig väl, förstod han att jag var halvt hysterisk över min iPhone, så han vände och kom för att möta mig med vattentät förvaring… Min riddare i nöden – världens bästa pojkvän, kommer springande, helt genomblöt, det fullständigt rinner om honom, med en plastpåse och en tröja att linda in min telefon i.

Tillsammans springer vi sedan vidare de 2 km som var kvar. Åh, vilken fantastisk tur jag har, som får vara vara G’s ♥ prinsessa! PUSS, min fina, fina Älskling!