Jag har gått runt med en förkylning med äcklig hosta i 3 veckor nu. Den är värsta energitjuven och har gjort mig orkeslös och faktiskt litet nere. Det som jag i vanliga fall skulle klara av med en klackspark kan kännas hur motigt som helst. Så jag gick äntligen till vårdcentralen för att få en vettig hostmedicin och ta sänkan för att se om jag har en infektion i kroppen. Läkaren konstaterade att jag hade akut bronkit och skrev bl a ut Cocillana.

På Apoteket varnade de då medicinen innehåller morfin, för att den stora mängd som han skrivit ut, kunde göra mig ordentligt snurrig. Apotekaren rekommenderade mig att ta 2 mindre doser på dagen och en stor när det var dags att gå och lägga sig för kvällen. Då skulle jag sova gott och slippa känna så mycket av bieffekten.

Efter läkarbesöket satt jag hemma och jobbade på eftermiddagen och tog då en första dos. Den gjorde mig mycket riktigt litet småberusad. Att köra bil hade t ex inte varit en bra idé. När det så blev dags att lägga mig, vilket blev ganska sent tog jag en större dos. Det dröjde kanske en halvtimme och sen fick jag jordens kramper i mellangärdet. Jag kände igen dem direkt! År 2000 opererades jag för akut gallsten och de tog bort min gallblåsa. De smärtor som jag upplevde innan dess, kommer jag aldrig att glömma… 😥

Jag låg på mattan i hallen och vred mig som en orm. Jag hyperventilerade medan tårarna rann och jag kved av smärta. Man vet inte vart man ska ta vägen. Det gör så fruktansvärt ont!

Vi ringde till Sjukvårdsupplysningen som informerade om att man som gallstenspatient, sällan klarar Cocillana. Morfinet får gallgångarna att krampa. Det var dock ingen mening att åka till akuten för där kunde de inget göra. Det var bara att vänta på att medicinen skulle gå ur kroppen, vilket skulle ta ca 6 timmar. Så vidrigt!

Vi var uppe hela natten med min smärta. Jag somnade till slut utmattad vid 5 på morgonen. Finaste G åkte direkt till jobbet utan att ha sovit en endaste blund…

✿ BautaWitch ✿ Åsa Bautovic ✿