…eller så var det dags att renovera igen!
Det var en ”jättesöt” litet äldre dam som sålde Landet till oss. Hennes man hade lämnat henne och hon hade fått artros i knäna och tyckte att Jordgubbstigen tog för mycket kraft att åka till från Stockholm. Dessutom var det för mycket jobb för henne. Hennes ”genomtrevliga” son i 20-års åldern ville hellre umgås med vänner på helgerna än att hänga på landet med sin gamla mamma… I litet drygt ett år hade de haft stället. Under den perioden hade man tagit hand om all renovering som behövdes göras i huvudbyggnaden – alla ytskikt hade fixats till. Allt enligt min smak dessutom så man kunde glatt bara flytta in!
Hon köpte Jordgubbstigen tillsammans med sin man, sommaren 2011. Vi var och hälsade på mina goda vänner i Björkvik när det var visning. Redan då föll vi pladask. Vi hade dock inte ens känt varandra i ett år ens så det var inte vår tid. När det så dök upp på Hemnet igen nu i höstas, var det som om ödet ville att vi skulle köpa det!
Finaste G hade vid det laget plöjt igenom ca 2.000 objekt på Hemnet och Jordgubbstigen var det enda stället som vi verkligen ville ha! Vi fick tjata oss till en visning för det officiella visningen hade redan varit. Vi tog ledigt från jobbet och åkte ner en eftermiddag mitt i veckan. Mäklaren drog inte ens upp rullgardinerna men det brydde vi oss inte om… Vi la vårt bud, höll tummarna och vi vann! Och trots allt som nu hänt så älskar vi båda det här stället! 🙂
Någon sa att vi hade besiktningsplikt men vi var så överlyckliga och hade inte möjlighet att ta ledigt vid fler tillfällen just då så det blev inte av…
När vi skrivit alla papper, gjort upp det ekonomiska, fått nycklarna och åkte ner med det första flyttlasset upptäckte vi att
1. Altandörrarna inte gick att låsa. Låskolven har med åren slitits ut så att den bara snurrar runt runt. Finaste G fick spika ihop den så att vi inte skulle få in objudet besök.
2. Golvvärmen i hallen fungerade inte. Dessutom hade man tappat något hårt i golvet där för en av klinkersplattorna är spräckt…
3. I köket och badrummet hade man bara tömt lådor och skåp. Inget var urtorkat och alla skåpluckor, ugn, kyl o frys var skitiga.
Jag kontaktade mäklaren men han menade på att vi borde ha upptäckt allt detta vid den besiktning som vi valde bort… Städningen kunde vi inte heller klaga på eftersom vi valt att göra upp det ekonomiska i Stockholm och inte åkt tillsammans med ägaren till huset för att inspektera den. 😯
Så till det värsta – det som får mig att skriva det här inlägget!
Golvet i badrummet går inte att få rent. Det består av svart klinker men har alltid en märklig beläggning av något vitt/sandfärgat… Vi skurar och skurar men det blir bara värre! Nu efter ett par månader har vi insett att det är fogen!
Man har försökt dölja att fogen är sprucken och att vissa klinkersplattor rör sig genom att täcka fogen med något material. Ett material som släpper när det kommer i kontakt med vatten, därav den vitbeige beläggningen på golvet. Ställer du dig på en av plattorna i närheten av brunnen någon timme efter att du duschat så bubblar det upp vatten i fogen…! 😥
Vi tog dit vårt försäkringsbolag och självklart – deras mätning visar att det är fukt i golvet runt duschen! Så nu står fler mer noggranna mätningar på agendan, vilket innebär att vi måste bryta upp golvet och göra om hela j…a badrummet! Det är inget litet badrum heller. Det är på dryga 10 kvm…
Finaste G är alltid betydligt mer misstänksam än vad jag är. Jag är barnsligt naiv och godtrogen om person. Jag väljer att tro männsikor om gott. Men den här gången blev vi duperade båda två, av den ”jättegulliga” lilla damen…
Just nu är jag mer arg än ledsen men jag vet att när det blir dags för att renovera IGEN(!) så kommer stora krokodiltårar att trilla. Jag HATAR att renovera efter att i flera års tid ha totalrenoverat ett 70-tals hus i 3 våningar tillsammans med min förra sambo! Det var en mardröm!
Det jobbigaste är att känna sig lurad i kombination att den förra ägaren inte kommer att behöva stå för någonting av renoveringen – för vi valde ju bort vår besiktningsrätt! En j….igt surt äpple att bita i! 😕
✿BautaWitch ✿ Åsa Bautovic ✿
Jag har inte bara Finaste G, som är mitt livs stora kärlek. Jag har även mina underbara döttrar, Vackraste N och Sötaste D, som är det bästa jag någonsin gjort. Och dessutom mina rara föräldrar, som fortfarande är mitt absolut största stöd i livet. Utöver det, så har jag även de mest fantastiska vänner vid min sida! Alla är ni mig så nära och kära! ❤
Som tjej, har de flesta av oss haft åtminstone en ”Bästis” när vi passerat 45+. Allt eftersom jag växte upp och livet förändrades har jag haft glädjen att träffa och få nya bästisar. Alla har de varit härliga och goa tjejer som berikat mitt liv! Dessutom har jag en helt otrolig tur för jag har förmånen att än idag ha de flesta i min närmaste bekantskapskrets! 🙂
Min allra första ”Bästis” var en helt underbart gullig liten tjej – sötaste N. Vi var som systrar som ingen kunde dela på tills jag började på högstadiet – 1978 då vi gled isär för att vi gick i olika skolor. Vi har alltid varit vänner men det är inte förrän nu alldeles nyligen som vi verkligen har hittat tillbaka till varandra igen. Det är jag så oerhört glad och tacksam över! ❤
N’s man älskar en mörk och skummig öl och drar snuskiga skämt så att jag rodnar generat samtidigt som vi alla skrattar hysteriskt.
BautaWitch 